Rasstandard

Hemland: Tyskland, brukshund med FCI-klassifikation tillhörande grupp 2.

Bakgrund/ändamål: Rottweiler räknas till de äldsta hundraserna, dess ursprung går tillbaka till romartiden och den användes då som vakt- och boskapshund. Hundarna följde de romerska legionärerna över Alperna som människansbeskyddare och boskapshund. I trakten av staden Rottweil sammanträffade de med inhemska hundar och en uppblandning skedde. Deras huvuduppgift blev nu att driva och vakta kreaturshjordar och som vakt åt sin ägare och dress egendom. De fick sitt namn "Rottweiler Metzgerhund" (Metzger = slaktare) efter den gamla tyska riksstaden Rottweil. När man i början av 1900-talet sökte lämpliga polishundar prövades också Rottweiler och det visade sig mycket snabbt att den var väl lämpad för polisarbete. År 1910 godkändes den officiellt som polishund.

Helhetsintryck: Rottweilern är en medelstor till stor kraftig hund, varken klumpig eller lätt, inte högbent eller luftig. Den välproportionerliga, massiva kroppen skall ge intryck av stor kraft, rörlighet och uthållighet.

Måttförhållanden: Kroppslängden, mätt från bröstbenet till sittbensknölen, skall högst överstiga mankhöjden med 15%.

Karaktär: Den är mycket lättdresserad och arbetsvillig, naturligt tillgiven och självständig, lugn och orädd.

Huvud: Skallen skall vara medellång, bred mellan öronen med från sidan sett lagom välvd hjässa. Nackknölen skall vara väl utvecklad utan att vara starkt framträdande. Stopet skall vara väl markerat. Nosryggen skall vara rak, brett ansatt och måttligt avsmalnande. Nosspegeln skall vara väl utvecklad, snarare bred än rund med förhållandevis stora och svartpigmenterade näsborrar. Läpparna skall vara svarta, strama med slutna mungipor. Gommen skall vara så mörk som möjligt. Käkarna skall vara kraftiga med breda över och underkäkar. Kinderna skall ha markerade oxbågar. Saxbett. Bettet skall vara starkt och fulltaligt (42 tänder). Ögonen skall vara medelstora, mandelformade, mörkbruna med väl åtliggande ögonlock. Öronen skall vara medelstora, hängande och trekantiga. De skall sitta brett isär och vara högt ansatta. Skallen verkar bredare genom de framåtburna, väl åtliggande öronen.

Hals: Halsen skall vara kraftig, lagom lång, muskulös, torr utan löst halsskinn eller hakpåse. Halsen skall ha en lätt välvd nacklinje.

Kropp: Ryggen skall vara plan, kraftig och stark. Ländpartiet skall vara kort, kraftigt och djupt. Korset skall vara brett, meddellångt med lätt rundning, varken plant ellet brant sluttande. Bröstkorgen skall vara rymlig, bred och djup (ca 50% av mankhöjden) med väl utvecklat förbröst och med väl välvda revben. Buklinjen skall inte vara uppdragen. (Svansen skall vara kort kuperad med en till två återstående svanskotorna synliga.) Från och med januari 1989 är svanskupering förbjuden i Sverige.

Extremiteter: Frambenen skall framifrån sett vara raka och med ordentligt mellanrum. Underarmen skall, sedd från sidan, vara rak. Skulderbladet skall vara väl placerat. Överarmen skall sluta tätt intill kroppen. Mellanhanden skall vara lätt fjädrande, kraftig och får inte vara stel. Tassarna skall vara runda, välslutna, välvda med hårda trampdynor. Klorna skall vara korta, kraftiga och svarta. Bakbenen skall bakifrån sett vara med ordentligt mellanrum. Då hunden står naturligt, skall lårbenet bilda en trubbig vinkel till höftbenet, likaså lårbenet till underbenet och underbenet till mellanfoten. Låret skall vara lagom långt, brett och muskulöst. Underbenet skall vara långt, försett med kraftiga muskler och senor och skall övergå i en kraftig välvinklad has. Det får inte vara brant. Baktassarna skall vara något längre än än framtassarna, väl slutna, välvda med starka tår och utan sporrar Rottweilern är en travare. Ryggen skall förbli fast och relativt orörlig. Rörelserna skall vara harmoniska, säkra, kraftfulla och fria med god steglängd.

Päls och färg: Pälsen skall bestå av täckhår och underull. Täckhåret skall vara medellångt, hårt och tätt åtliggande. Underullen får inte vara synlig genom täckhåren. Färgen skall vara svart med väl avgränsade tecken av klar rödbrun färg på kinder, nos, halsens undersida, bröst och ben samt över ögonen och under anus.

Hud: Huden på huvudet skall överallt vara stramt åtliggande och får vid lystring bilda lätta veck i pannan.